Hjälp

Tidslinje

Välj tidsperiod

1940-tal

En ny bostadspolitik

I mitten av 1940-talet antas en ny omvälvande bostadspolitik i Sverige. Målet är att höja standarden på de ofta usla boendeförhållandena, samtidigt som hyrorna ska vara skäliga. Staten ska ta de finansiella riskerna genom statligt garanterade lån till låg ränta. Kommunerna får till uppgift att organisera, planlägga och genomföra byggandet. Därför bildas nu många kommunala bostadsbolag. Svenska Bostäder bildades redan 1944, tillsammans med en privat byggherre. Men 1947 blir bolaget helägt av Stockholms kommun. Kärrtorp blir det första området som Svenska Bostäder bygger i egen regi.

1944

Svenska Bostäder bildas den 16 februari av byggmästaren Baltzar Lundström tillsammans med Stockholms stad. Lundström hade sedan slutet av 1930-talet bildat ett antal bostadsrättsföreningar och uppfört lägenheter till dem. Men i och med kriget blev det svårt att sälja dessa. För att skilja byggnadsverksamheten från fastighetsförvaltningen bildades därför AB Svenska Bostäder. Syftet med Svenska Bostäder var alltså från början att genom entreprenör bygga bostäder för bostadsrättsföreningar och förvalta dessa.
Företagets första vd blir Albert Aronson, han förblir på sin tjänst fram till 1971.
Det nya bolaget förvärvar 552 bostadslägenheter som Baltzar Lundström uppfört.
Under året börjar fler bostadshus att byggas i Bromma i AB Baltzar Lundströms regi. Där ska det finnas plats för 251 familjelägenheter, 36 enkelrum, 2 butiker och 4 kontorslokaler. Dessa fastigheter blir klara den 1 februari 1945, och överförs sedan till bostadsrättsföreningen Norrby.
Svenska Bostäder öppnar sin första centraltvättstuga på Dukvägen 24 i Riksby. Det är Stockholms första moderna kollektivtvätt. Avsikten med tvättstugan är att husmödrarna ska lämna in sin tvätt till anställd personal. Men husmödrarna vill hellre själva ta hand om tvätten och spara några kronor.

1945

Trots bostadsbristen är det ingen större efterfrågan på bostadsrättslägenheter. Svenska Bostäder ändrar nu inriktning och börjar i stället bygga hyreshus i Riksby, Bromma. Det första är ett ”affärshus” som inrymmer sex enkelrum och en dubblett, men även en ”barnparkering” och några affärslokaler. Barnstugan drivs av KFUK (Kristliga föreningen för Unga Kvinnor).
Senare under året börjar ytterligare hyreslägenheter att byggas i Riksby. I de tio bostadshusen ska det finnas 112 lägenheter, varav 16 enkelrum. Standarden i lägenheterna är god. Lägenheterna har skilda wc och badrum och är utrustade med kylskåp, ljus klädkammare, smutstvättskåp och värmemätningssystem. Allt är uthyrt och inflyttningsklart den 1 februari 1946.
Den bostadspolitiska utredningen, som arbetat sedan före andra världskriget, lämnar sitt huvudbetänkande. Målet med den nya bostadspolitiken är att skapa ”goda bostäder åt alla”. Detta vill man uppnå genom högre bostadsstandard, rimligt förhållande mellan bostadskostnad och inkomst och offentligt ansvar för finansieringen av bostadsbyggandet.

1946

Svenska Bostäder börjar genom AB Baltzar Lundström att bygga hyreslägenheter i Björkhagen. Det rör sig om sammanlagt 26 bostadshus, med värmecentral, centraltvätt, bastubad och butiker.
Kommunerna får ett större ansvar för bostadsbeståndet genom allmännyttiga bostadsbolag. Dessa ska verka utan vinstsyfte.
Nya regler införs för lån till bostadsbebyggelse. Gränsen mellan enskild företagare och allmännyttigt bostadsföretag skärps. För att ett bostadsföretag ska få räknas som allmännyttigt, måste kommunen ha ett väsentligt inflytande. De allmännyttiga företagen får rätt till 100-procentig belåning, medan enskilda bara 85 procent jämfört med 90 procent tidigare.
Svenska Bostäder har länge haft problem med slitage på lägenheterna och höga reparationskostnader. Efter en överenskommelse med hyresgästföreningen införs en bonus för skötsamma hyresgäster.
Fritidsverksamheten som arrangeras i Svenska Bostäders lokaler är mycket uppskattad. Inte minst bland husmödrarna. Vävstolarna i vävstugorna i Riksby är alltid upptagna.
I Björkhagen byggs den första centraltvättanläggningen, som ensam ska svara för de boendes behov av tvättmöjligheter.

1947

På grund av de nya bestämmelserna om allmännyttiga bostadsföretag, blir Svenska Bostäder kommunalägt. Genom beslut den 1 juli förvärvar staden samtliga aktier i Svenska Bostäder.
En ny bostadsförsörjningslag antas. Kommunerna blir nu ansvariga för att planera och genomföra bostadsbyggandet, samt att förmedla lån till detta.
Nybyggnadsverksamheten i Björkhagen pågår under hela året. Vid årets slut är fyra bostadshus med tillsammans 122 lägenheter helt färdigställda. De första hyresgästerna flyttar in redan den 1 augusti.
Svenska Bostäder anvisas tomtmark som upplåts av staden för bostadsbyggande i Kärrtorp.
I december fattar bolaget beslut om att börja bygga i egen regi, det vill säga med egna arbetare.
Svenska Bostäder förvaltar vid årets slut drygt 900 lägenheter.

1948

Byggnadsverksamheten i Björkhagen fortsätter. Vid årets slut har ytterligare 373 lägenheter färdigställts. Det innebär att det nu finns 548 färdiga lägenheter i Björkhagen.
En särskild byggnadsavdelning inrättas inom företaget under ledning av ingenjör Arvid Åström. Även ett arkitektkontor inrättas, med Hjalmar Klemming som chef. Han har bland annat haft Gunnar Asplund som lärare. Hans arkitektur kom att prägla många av efterkrigstidens Stockholmsområden. Arkitektkontoret ritar husen och byggnadsavdelningen bygger dem. När en bostadsgrupp är klar övertas den av fastighetsförvaltningen. Alla tre har samma mål: att sänka boendekostnaderna.
Den 1 november inleds byggandet i Kärrtorp – det första byggprojektet i bolagets egen regi. Här ska det bli 869 bostadslägenheter jämte en centrumanläggning. Tidigare har AB Baltzar Lundström uppfört Svenska Bostäders lägenheter.
Under året uppförs också 96 lägenheter i Hökarängen (detta måste dubbelkollas, så att det inte handlar om fastigheter som Svenska Bostäder har förvärvat vid en senare tidpunkt.)
Sophämtning genom kärlbyte inleds. Enligt hälsovårdsmyndigheterna är detta den mest hygieniska formen av sophämtning. Soporna förbränns i panncentralerna och bränslevärdet återförs till hyresgästerna.
Häståkaren försvinner från byggarbetsplatserna.

1949

De sista lägenheterna i Björkhagen blir färdiga. På hösten inleds byggandet av en ny stor bostadsgrupp i Svedmyra, som ska rymma 881 lägenheter och beräknas bli färdigt 1951.
En civilingenjör knyts till företaget med uppgift att genomföra större utredningar, rationaliseringsfrågor och viss forskning. En prioriterad fråga är transporterna på byggarbetsplatserna. Den första hissen för materialtransport konstrueras. Nu slipper betongarbetarna att bära betongen själva.
Ett större bostadsbyggande medför större arbetsplatser. Det ger bättre uppehållsmöjligheter för arbetarna, med monteringsbara manskapsbodar med hygienutrymmen och torkrum.
I Tallkrogen börjar 871 lägenheter att byggas.
Svenska Bostäder har runt 1 500 lägenheter och drygt 2 000 boende.

Kartvy
Listvy
Ämnesartiklar

Laddar...

Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Kartfunktionen fungerar om du aktiverar javascript.

Kartnålarna visar områden som tillkommit:

före 1940-talet.
under 1940-talet.

Här visas de områden som tillkommit under valt årtionde.

Årtal

Område
1940

Björkhagen
1940

Kärrtorp
1944

Riksby
1946

Långbro
1948

Blackeberg
1949

Svedmyra/Tallkrogen

Ämnesartiklarna är fristående från tidslinjen och behandlar olika ämnen ur ett historiskt perspektiv.

Innehåll och research av:

Centrum för Näringslivshistoria

Så här fungerar tidslinjen

Tidslinjen är indelad i årtionden. När du flyttar markören eller klickar på tidslinjen visas vilka områden som tillkommit under valt årtionde med en rosa kartnål.

Flyttar du markören till nästa årtionde, byter kartnålarna till de ”gamla” områdena färg till grått medan de nytillkomna visas i rosa. Till vänster visas – år för år – vilka viktiga händelser som utspelat sig i Svenska Bostäders historia.

I mobilt läge är tidslinjen utbytt mot en lista med årtionden.

Så här fungerar kartan

Kartvy

Klickar du på en kartnål på kartan, kan du läsa mer om det valda området.

Listvy

Klickar du på fliken Listvy visas de områden som tillkommit under årtiondet i en lista. Klicka på det område du vill läsa mer om.

Ämnesartiklar

Klickar du på fliken Ämnesartiklar kan du läsa mer om ett specifikt ämne, till exempel boende för äldre eller den konstnärliga utsmyckningen. Klicka på det ämne du vill läsa mer om.

Artiklarna är inte ihopkopplade med tidslinjen, utan spänner över en längre tid.

En bildberättelse om vår historia