Utförsäljning av allmännyttan
Under 1990-talet började alltfler kommuner sälja ut delar av sitt allmännyttiga bostadsbestånd. I Stockholm fattade den då socialdemokratiskt ledda kommunen ett sådant beslut 1990. Alla hyresgäster, förutom de i servicehusen, skulle erbjudas köpa sina fastigheter för att ombilda dem till bostadsrättsföreningar.
Året efter detta beslut bildades tio bostadsrättsföreningar bland Svenska Bostäders fastigheter. Men någon försäljning kom aldrig till stånd – då. Efter kommunalvalet 1991 fick Stockholm en ny politisk majoritet, då de borgerliga tog över. Svenska Bostäder fick också en ny styrelseordförande – moderaten Carl-Erik Skårman. Nu började utförsäljningen ta fart, om än fortfarande i rätt maklig takt. Den första försäljningen blev 69 radhuslägenheter i Kista, där hyresgästerna bildat bostadsrättsförening.
Under de kommande åren skulle inställningen till utförsäljningar skifta allteftersom den politiska majoriteten ändrades – i kommunfullmäktige och i riksdagen. Vid kommunalvalet 1994 blev det återigen socialdemokratisk majoritet – som nu ville stoppa försäljningen av bostadsfastigheter i innerstaden.
Försäljningen tar fart med borgerlig majoritet
Fyra år senare, 1998, tog de borgerliga partierna över styret i Stockholm. Den nya majoriteten såg ökad valfrihet som en av sina viktigaste uppgifter. Däribland att låta hyresgästerna köpa sina lägenheter av de kommunägda bostadsföretagen. Bland de första föreningarna att bildas och köpa sina fastigheter fanns kvarteren Plankan och Pyramiden på Södermalm. I ytterområdena var intresset av att köpa sin bostad betydligt svalare. Stockholms stad försökte öka försäljningen i förorterna med ett flertal åtgärder, som att engagera en särskild projektledare.
Den kommunala utförsäljningen, inte bara av Svenska Bostäders lägenheter, väckte stor debatt. Den socialistiska majoriteten i riksdagen försökte förhindra utvecklingen genom att införa en ny lag. Den innebar att staten kunde minska statsbidraget till kommunerna om de sålde av det allmännyttiga bostadsbeståndet. ”Stopplagen” innebar att försäljningen minskade markant, men den upphörde inte helt.
Utförsäljningen tog emellertid ny och ordentlig fart efter den borgerliga valsegern i riksdagsvalet 2006. Det blev nu fritt fram för Sveriges kommuner att sälja av sitt bostadsbestånd. Under de kommande fyra åren sålde Svenska Bostäder över 10 000 lägenheter till nybildade bostadsrättsföreningar. Bolaget sålde också fastigheter till andra företag. På fem år minskade Svenska Bostäders lägenhetsbestånd med 35 procent.
Efter valet 2014 ändrades inriktningen på nytt. Det nya politiska styret i Stockholms stadshus satte återigen stopp för utförsäljningen av allmännyttan. Utförsäljningen av allmännyttan har således haft en stark ideologisk prägel, men den har bidragit till att Svenska Bostäder fått ekonomiska förutsättningar för upprustningen av miljonprogramsområdena.
