Årsta
Historian bakom det Årsta vi har idag är rik och sträcker sig långt tillbaka i tiden. På forntiden fanns knappt Årstafältet, då vattenytan var 15 meter över dagens havsnivå. När man under slutet på 1970-talet skulle genomföra vägarbeten på samma plats lät Stockholms stadsmuseum undersöka ett gravfält nära Mejeribacken. Där hittade man bland annat flera antika ting från så långt tillbaka som folkvandringstiden, cirka 400-550 e.Kr. Man hittade även flera föremål som kan härledas till vikingatiden. Vid gravfältet som ligger vid Kyrkparken, nära Årsta kyrka, hittades stensättningar daterade till yngre järnåldern.
Namnet Årsta härstammar från medeltiden och omnämns för första gången på 1300-talet som Arusboawik. Arus betyder åmynning, och hela arusboar syftar därför på ”De som bor i byn Aros”. Först under mitten av 1400-talet kom det första omnämnandet av Årsta som påminner om dagens, då den kallades av ägarna för ”Aarsta” och det skulle dröja ytterligare ett sekel innan dagens namn instiftades.
Under 1700-talet bestod Årsta av några mindre industrier, fabriker, torp och krogar. Genom historien har Årsta gård och mark ägts av privata ägare, men i början av 1900-talet såldes marken till Stockholms stad. Försäljningen omfattade då 380 hektar mark. Från början planerades det en trädgårdsstad på området med hus och torp, men på grund av dålig mark och den rådande bostadsbristen under 1930 blev det mer aktuellt att uppföra flerbostadshus istället. Under 1980-talet förtätades Årsta och stora delar av området byggdes om och i dag har Årsta ett varierat bostadsbestånd.
