Husby-Akalla
I Husby byggdes totalt byggdes nästan 5 000 lägenheter, varav Svenska Bostäder byggde över hälften. Det var genomgående elementbyggeri i tre hustyper. I slutet av 1973 inleddes bygget.
Fotograf: Jan Gustavsson
Svenska Bostäder byggde i Husby 101 identiska 9 våningar höga loftgångshus. Husen ritades av Gunnar Andersson på företagets eget arkitektkontor.
Fotograf: Jan Gustavsson
I slutet av 1973 var det byggstart för Svenska Bostäders genom tiderna största bostadsprojekt: Husby-Akalla på Norra Järvafältet med nästan 6 000 lägenheter för över 10 000 personer. Det innebar att Svenska Bostäder var den största byggherren i området. På uppdrag av Stockholms stad byggde företaget också servicehus för pensionärer, samt stadsdelscentrum med kommersiella lokaler, service- och träfflokaler.
Generalplanen för Norra Järvafältet antogs 1969. Här planerades tre områden – Kista, Husby och Akalla – för sammanlagt 40 000 människor.
Husby var det område som byggdes först. Totalt byggdes här nästan 5 000 lägenheter, varav Svenska Bostäder byggde över hälften. Det var genomgående elementbyggeri i tre hustyper. Tvärs igenom Husby, från Akalla i väster till Kista i öster, drogs ett huvudgångstråk och längs det anlades servicefunktioner, butikslokaler, fritidsgård, hälsovård med mera.
Redan året efter byggstarten började de första hyresgästerna att flytta in. Hela området blev i princip klart på fyra år. I media hade en hel del kritik riktats mot projektet, med varningar om ett ”nytt Tensta”. Men Akalla-Husby var bättre planerat. Bostadsbyggandet och infrastrukturen samordnades på ett helt annat sätt än vad som varit fallet på södra Järvafältet. Det enda som inte fanns på plats när de första hyresgästerna flyttade in var tunnelbanan. Enligt generalplanen skulle tunnelbanan vara dragen ända ut till Akalla 1974. Så blev det inte. Det var först den 5 juni 1977 som sträckan Hallonbergen–Akalla kunde invigas.
Svenska Bostäder byggde i Husby 101 identiska 9 våningar höga loftgångshus. Husen ritades av Gunnar Andersson på företagets eget arkitektkontor. Genom elementtekniken blev bebyggelsen tämligen monoton. Det försökte man lindra genom att ge de olika bostadsgrupperna olika kulörer. Man sparade också betydligt mer av naturen än vad som varit fallet i Tensta.
Lägenheter för upptagna förvärvsarbetande
I centrala Husby byggde Svenska Bostäder också en hel ny typ av bostäder med mindre lägenhetsyta, där kök och vardagsrum var sammanbyggda. Den tänkta målgruppen var de som inte hann eller ville ägna sig åt hushållsarbete. I stället fanns en bemannad reception som var öppen mellan 07:00 och 20:00, som kunde förmedla städning, ordna hämtning och lämning av tvätt, ta hand om post, uträtta ärenden och vattna blommor. I receptionen fanns också barntillsyn upp till tre timmar i taget på vardagarna. Tack vare den väl utbyggda barnomsorgen hade Norra Järvafältet en av landets högsta förvärvsfrekvenser.
I Akalla placerades bostadskvarteren kring den gamla byn Akalla gård. Gården var kulturhistoriskt värdefull och bevarades och rustades upp för fritidsverksamhet. Närmast gården placerades låga hus, som blev allt högre ju närmare centrum de låg. Här byggdes sammanlagt runt 4 100 lägenheter, varav Svenska Bostäder byggde en dryg tredjedel.
Nästan hälften av husen som byggdes i Akalla var höghus om 10–13 våningar, ritade av Lars Bryde. De placerades i tre storkvarter med en yttre ram av hus om 4–6 våningar. Innanför varje ram förlades tvåvåningshus och en lekpark.
När det var dags att flytta in för de första hyresgästerna i Husby och Akalla, hade bostadsbristen i Stockholm byggts bort. I stället hade tomma lägenheter blivit ett problem för allmännyttan och Svenska Bostäder, särskilt i södra förorterna som Botkyrka och Tyresö. Trots det var kötiden för en bostad i Husby två år. Majoriteten av de som stod i bostadskö ville bo i norra Stockholm. Många valde också att flytta från Tensta och Hjulsta till Norra Järvafältet.
