Kollektivhuset Rio – boende med gemenskap
På Gärdet byggdes i början av 1980-talet kollektivhuset Rio, som stod klart 1983. Att bygga kollektivhus var ett uppdrag Svenska Bostäder fått från Stockholms Stad. Bolaget byggde under 1980-talet flera kollektivhus i Stockholmstrakten.
Kollektivhuset byggdes som två separata bostadshus 8–9 våningar höga, sammanbyggda med en invändig gång. Alla de 111 lägenheterna utrustades med balkong eller uteplats. Bostadshusen uppfördes inte med elementteknik, utan byggdes på plats och putsades i ljust gula och beige nyanser.
Kollektivhuset Rio kopplades till två bostadshus med 142 pensionärslägenheter, som uppfördes samtidigt som kollektivhuset. De nyttjade gemensamt viss service som matsal och samlingslokaler.
I början av 1980-talet ville Stockholms stad uppmuntra kollektivhusboendet. Grundtanken med kollektivhusidén var att den typen av boende kunde bidra till att öka umgänget mellan människor och stimulera till gemenskap, solidaritet och ökat ansvarstagande för varandra. Men även ge de boende större möjligheter att påverka sin boendemiljö.
Efter ett kommunalt beslut fick Svenska Bostäder i uppdrag att uppföra kollektivhus. Det bedömdes vara en boendeform som efterfrågades av allt fler grupper i samhället. I hushåll där alla vuxna förvärvsarbetade, eller där föräldern var ensamstående, skulle den här typen av gemenskap vara attraktivt.
Inom loppet av några år byggdes tre sådana hus i Stockholm, varav det ena var kollektivhuset Rio på Gärdet som blev färdigt 1983. De övriga var Fristad i Bromsten och Trekanten i Gröndal. Senare under 1980-talet byggde Svenska Bostäder också ett kollektivhus i Södra Stationsområdet – i kvarteret Måttbandet.
I kollektivhuset Rio byggdes 111 lägenheter i två separata bostadshus, sammanlänkande med en invändig gång. I huset fanns olika samlingslokaler, hobbyrum, motionslokal med bastu samt barnstuga. Ett viktigt inslag i just Rio var att främja ett åldersblandat boende. På Rio har en mängd skiftande aktiviteter pågått under åren, som keramik- och målarkurser, körsång, pubaftnar och gemensamma konstbesök.
Måltider tillsammans
I kollektivhusen fanns även en matsal. Tanken var att hyresgästerna skulle äta tillsammans – de fick till och med förbinda sig i hyresavtalet att inköpa matkuponger till den gemensamma matsalen. Men det var också meningen att de boende själva skulle laga mat i matlag.
Liksom Fristad och Trekanten samlokaliserades Rio till ett servicehus för pensionärer. På så sätt kunde matsal och gemensamhetsutrymmen samutnyttjas med servicehuset.
I kollektivhusen skulle de boende själva sköta en stor del av fastighetens förvaltning, bland annat ekonomi, skötsel och drift av bostäderna. De besparingar som hyresgästerna kunde göra genom egna arbetsinsatser, minskat underhållsbehov och kostnader för skötsel, tillföll hyresgästerna.
Alla som bor i ett kollektivhus måste vara medlemmar i den kollektivhusförening som förvaltar fastigheten. Hyresgästen förbinder sig också att vara aktiv i föreningen. Sedan kollektivhusen byggdes har två av dem – Måttbandet och Trekanten – omvandlats till bostadsrätter.
